Det är verkligen höstigt nu! Jag gillar det faktiskt, men brukar bli lite melankolisk. Just i år har det hänt så mycket i både mitt liv och min närhet, att jag inte hunnit tänka på det. Och då är hösten skön!
I fredags kväll när jag kom hem, möttes jag av ett ruskigt grin, gjort av man och barn.
Den lyser jättefint i mörkret.
Jag går gärna i blomsteraffärer även om jag inte är på jakt efter något. Det ger mig inspiration, energi och doftar helt underbart. Senast råkade jag få syn på denna kruka, och den var för fin för att bara gå förbi. En typisktmigkruka!
Nu springer jag runt med den hemma....det finns egenligen ingen plats för den. I alla fall inte en plats där den syns, och det är är klart att jag vill att den ska.
Det var inte länge sedan jag rensade bort en massa för att det inte skulle se så plottrigt ut. Nu måste jag rensa bort något mera, för den SKA få plats.
Är det något jag har svårt för så är det att välja bort saker....det och att slänga blommor som inte är tvärdöda.
Undrar om det finns terapi får sådana fobier?
Den här bild satt i kameran, och är tagen av Simon. Han fick testa kameran en dag och tog på allt han såg =) Just denna bild blev jättebra tycker jag....det ser så lummigt ut. Förmodligen för att han är en halvmeter hög och står i häcken med en buske precis brevid sig när han fotar. Men ändå!!
*
Nu har jag tillbringat hela lördagskvällen framför datorn. Dags att göra nytta!
Hej hopp!!
Hej hopp!!
Tre pocket gick åt till mig i en av dessa sängar. Barnen föredrog hotellpoolen, för havet var för salt!! Marcus låg mest på en luftmadrass i vattnet. Lite träning hann han förstås med också (!) Men vi sågs till måltiderna =)
